En tripp till Stockholm

I torsdags åkte vi till Stockholm för att hälsa på familj och vänner. Vi fick en mysig dag på fredag på Mall of Scandinavia med Lowa och Mimmi. Lördagen kollade vi på Lindingöloppet då Albin och Emma gjorde sitt sista lopp för att klara av en Svensk klassiker.Vi fick sällskap av övriga familjemedlemmar och sprang som ganlingar i spåret för att kunna heja så mycket som möjligt. På kvällen var vi hela gänget och käkade på Trattorian. Passade på att fira Oscar som fyllde år på söndagen. Söndagen åt vi frukost hemma hos pappa och åkte sedan vidare till Linköping för ett lunchstopp hos mamma och lite kalas för Oscar innan vi åkte tillbaka till Götborg igen. 

Helgen har varit helt fantastisk. 

 
 
 
 
 
 
 
 

Wilma Alicja Dahlberg

Sedan vår dotter kom har vi haft besök varje dag tills nu. Jag har fyllt år och den bäst present fick jag några dagar innan och nu blir det ett helt nytt liv för oss. Kroppen har återhämtad sig sjukt bra och dom 19 kg som jag gick upp, har jag nu bara 7 kg kvar till min start vikt som jag hade innan. Dagarna fylls med promenader och massa gos. Vi tar en dag i tagen och njuter av livet trots för lite sömn. 
 
 
 
 
 

Nu är hon äntligen här!

Vår fina prinsessa är äntligen här. Hon kom inte en dag försent. Hon var beräknad den 7 september. Tisdagkvällen 5 september började värkarna och på onsdagkvällen 16 timmar senare kom hon, 50 cm lång och 3810g. 
Jag vill tacka personalen på förlossningen på Östra sjukhuset för att ni är så fantastiska och gjorde min förlossning så bra som den blev. För mig kändes det som jag gjorde ett tufft cykellopp. Jag fick en sjukt bra förlossning och kan varken klaga eller gnälla på något. Visst de gjorde ont, men med rätt hjälp utefter mina behov var blev det grymt bra.
Däremot vill jag ge Östra sjukhusets BB en rejäl känga. Vi blev till delade ett rum och blev i lämnade helt ensamma. Det var ingen som frågade om hur det var. Det tog emot att ringa på klockan om vi behövde hjälp med något. Visa var så otrevliga att man kände sig så dålig som föräldrar bara för att man ville fråga om frågor. 
Det fanns en tjej bland personalen som var otroligt trevlig och gjorde så att vi verkligen stannade kvar och inte åkte hem efter en natt, då vi absolut inte var redo att åka hem. För övrigt var det uruselt. Som tur hade jag tjatat mig till att Oscar skulle få stanna kvar. Annars hade jag varit så knäckt och helt förstörd.
 
Nu är vi i alla fall hemma och vi alla mår bra