Spanien <3

Nu har jag varit ungefär halva tiden i Spanien. Vädret har varit ur uselt. Det bara regnat och regnat.  Det var sol igår men då var vi ute på äventyr och hade våtdräkter på oss så där fick vi heller ingen sol.

Måste berätta om vårat äventyr som vi gjorde igår, Canyoning!
Det började med att 3 oranga jeppar plockar upp oss vid 9. Regnet öser ner och ångrar sig att dem följt med, men det går inte att återvända. Vi var 6 st i våran bil. Bli resan skulle ta ungefär 2 timmar. Han som körde våran bil var bossen för allt och var dålig på engelska, och det gjorde svårare för oss att förstå. Efter ett tag så börjar Nicole prata med honom och skulle fråga om han hade en vattenskotter .Då säger han piipi och poopoo, Ingen av oss förstod vad han sa. Men efter ett tag så börjar jag as garva och kommer på vad han merna och han menade om någon av oss behövde kissa eller bajsa och alla sitter nu och skrattar i bilen. Efter en timme så har vi börjat åka upp för en backe och där stannar vi och går igenom lite information samt att vi ska skriva i lappar.  Vi hoppade in i bilarna igen och nu hade solen tittat fram och fler och fler blir på bättre humör och börjar tänka att de här ska bli kul. Men sen händer det något riktigt hemskt! Chaförren tar en 90 grader sväng och svänger in på en liten liten grusväg som knapp är en väg. Det finns inget staket eller något annat för säkerheten. Där ner för gasar han på i bra fart och vi börjar tänka vad har vi gett oss in på. Sen säger han ajaj ojoj och då var de stora gropar i den så kallade vägen och hela bilen dunsa som en studsboll och där inne sitter i som små popkorn och flyger runt. Vägen blir bara mindre och minder och skarpade kurvor. Helt plötsligt kommer en skarv sväng som inte gick att köra runt. så mitt  svängen stannar vi och glider långsamt neråt. Det vi har framför oss och det är en stup rakt ner och vi kommer ingen stans. Lowa började gråta och mina ben var som spagetti. och då släpper han ratten och säger no hands och skrattar och där bak sitter 6 livrädda barn. Men i alla fall så klarade han kruvan galant och det märktes att han hade kört många gånger. Vägen forsätter ett stund och vi var äntligen framme. Vi gav kruvan namnet döds kurvan. Men i alla fall när vi kommer fram tar vi på oss våtdräkter och hjälmar och bälten och går sedan ner mot forsen som vi ska klättra ner för och hoppa. Det var jättekul och fast lite kallt i vattnet , men de försvann efter en stund. Efter 5 timmar  var det daxs att byta om och åka hem. Då började rädslan komma fram igen på att vi ska upp för samma väg som vi åkt ner för. Fast det var betydligt mycket ofarligare än ner vägen. Vi stannade på samma ställe som innan och nu säger dem att det är race mellan bilarna. Våran bil var så klar först och så svänger vi in på en sån där hemskväg ingen och där gasar han så mycket han bara kan. Helt plötsligt åker vår bakdörr upp och vi skriker och ingen där fram fattar vad vi menar. Jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv på en och samma dag. Det var de bästa jag gjort på länge och jag ångrar inte att jag åkte på det.

image190

image191

image192

image193



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: